onsdag 4 juli 2007

REFERAT !

I en artikel med rubriken "Vad är det för fel på ett fel", publicerad i forskning och framsteg 1/07, skriver författaren Lars Melin (docent i nordiska språk vid STHLMs universitet) om den nuvarande språkvården.

Artikelns stora fråga är ”Vad kan ett språkfel ställa till med?”. De experiment som skett vid Institutionen för nordiska språk har haft som mål att hitta svar på den frågan. Det pratas om "kriget" mellan språkpoliser och språkliberaler i artikeln. Språkvården är bättre nu än någonsin. Det finns många källor att ta hjälp av när det gäller språk men ändå så arbetar man hela tiden för att förbättra språket ytterligare.
Ulf Teleman, professor i nordiskt språk har sammanställt tre punkter som är negativa för språkfel. En av dom punkterna är att de kan sända ut fel signaler. Felstavade ord kan leda till negativa förutfattningar för texten och författaren. En annan punkt är att läsaren som är rätt inlärd blir irriterad på felen i texten och därmed tar texten längre tid att läsa igenom. Professor Teleman anser att tid, irritation och motivation hos läsaren är mätbara faktorer för att söka svar på frågan.

Försökspersonerna i undersökningen föredrog ordentliga personer med stavningproblem framför personer som skrev slarvfel. Försökspersonerna hade delats in i två olika grupper för att läsa samma text. Den ena gruppen hade fått en rättstavad text och den andra felstavad och har reagerat olika, trots samma innehåll. Den gruppen som fick sin text felstavad klagar på andra saker i texten medan den grupp som fått den rättstavade inte har sådana åsikter. Det bästa är ju alltid att stava rätt, påpekar författaren.

Stavfel i en text gör läsaren okoncentrerad och leder till slarvläsning för man tappar sitt intresse och fokus för texten. Läsning kan enkelt distraheras av språk och stavfel. Det som är värst för oss läsare, är att läsa meningar som leder in oss på villovägar och får oss att ana en fel fortsättning.
I artikeln beskrivs olika experiment som genomförts för att mäta reaktionerna för språkfel. Det tog 22% längre tid för deras försökspersoner att läsa ensamma felstavade ord än vad det normalt tar.
Enligt språkpsykologer, skriver författaren, så reparerar läsare ”omedvetet” språkfel. Detta om det finns få språkfel i en text. Det tar dock minst 5% längre tid att läsa igenom texten. Ett fel har enligt en undersökning 50% chans att upptäckas medan två fel gör att läsaren uppmärksammar felen och börjar läsa långsammare. Undersökningen visar även att -ju fler språkfel desto mer slarvläsning.

När det gäller andra fel än stavfel så är risken att upptäcka dem mycket mindre. Författaren tar upp diskussion omkring fel i satsradningar och symmetri. Dessa fel känner inte många läsare till och handlar om hur viktigt punkt och konsekvens är i texten. Det framkommer i artikeln att undersökningar kring dessa fel visar ibland mer negativa resultat än de för stavfel.
De metoder som används för att hitta vad dessa fel kan orsaka är ögonrörelsekamera och datorloggningar.
Den fråga som är intressant enligt författaren är- varför ungefär var femte fel bidrar till en större störning. Läsning är en supersnabb aktivitet som är känslig för störning.

Avslutningsvis så skriver författaren att språkpolisen genast måste ta itu med språkfelen och låsa in språkliberalerna under processens gång.

Inga kommentarer: